Det är inte nyttigt att skrika

Ibland hör man faktiskt folk som påstår att man ska låta spädbarn skrika, för att det är nyttigt för dem. Det är det ju inte alls. Motiveringen att det stärker lungorna är bara något som man säger, en gammal ursäkt från den tiden då man trodde att barn skulle bli bortskämda och odrägliga om man tröstade dem. I all välmening och av omtanke om barnen härdade man sig och stod ut med skriket. Nuförtiden vet man ju att skrik är kommunikation, den mest drastiska och desperata sorten, och att det är viktigt för barnen att man svarar på deras signaler.

Någon gång är det inte mycket att göra åt skriket, som när man sitter i en bil på motorvägen och bebisen faktiskt måste vara fastspänd i bilstolen. Barnet kan också bli sjukt och ha ont och vara svårt att trösta. I andra lägen kan man oftast komma på vad som är fel och hjälpa till, och då kan man också förklara för skrikförespråkarna att det där betydde något. Jag har också samlat ihop en lista på exakt varför det inte alls är nyttigt att skrika:

• när spädbarn skriker länge kan de svälja luft, vilket kan ge ont i magen och mera skrik.
  
• syrehalten i blodet sjunker
  
• nivån av stresshormoner stiger, vilket är dåligt för immunförsvar och allt möjligt
  
• slemhinnorna och stämbanden kan ta skada, med risk att utveckla polyper
  
• gallskrik i onödan är slöseri med kraft som kunde ägnas åt att lära sig världen